En prisbelönt film om Sveriges nya pensionssystem. Vi skulle bli miljonärer. Istället tyder alltmer på ett pensionssystem, där många inte kommer att kunna leva på sin pension. Filmen använder på ett innovativt sätt avancerade animationer för att förklara hur både det gamla och det nya pensionssystemet fungerar.
För att kunna förklara de mer komplicerade aspekterna av pensionsreformen bestämde jag mig för att använda pedagogiska animationer. Jag producerade programmet hos Atmo, ett produktionsbolag som bland annat ligger bakom animationerna i SVT:s Kobra, och dokumentärer som Sacrificio och Surplus.
Vem vill bli pensionär fick ett varmt mottagande från både kritiker och tittare (se nedan). Filmen skulle egentligen bara ha sänts två gånger våren 2003, men det var så många som hörde av sig till SVT och ville se programmet igen att de sände det ytterligare två gånger under hösten.
Den 18 mars 2004 tilldelades dokumentären Sveriges Televisions Ikarospris vid en ceromoni i TV-huset i Stockholm. Priset har delats ut årligen sedan 1983 och tilldelas tre tv-program och tre radioprogram. Kritierierna för en vinnare är enligt juryn: "Hög kvalitet, nyskapande journalistik och utnyttjande av mediets oanade möjligheter".
Juryns motivering löd:
"Dan Josefsson är varje pensionsbyråkrats våtaste mardröm. Se! Pensionssystemet gick ju att förklara och våra pensioner blev ju rafflande angelägna, rent av livsavgörande."
Nedan hittar du produktionsuppgifter och exempel på reaktioner från tittare och press.
Produktionsuppgifter
Redigering: Pelle Vittheden, Kersti Grunditz. Fotografer: Mårten Nilsson (huvudfotograf DV-Cam och 16mm)), Malin Korkeasalo, Andja Arnebäck, Lukas Eisenhauer. Animatörer: Martin Hultman, Therese Elfström, Alineé Candan, Tarik Saleh. Ljudmix: David Östergren. Tack till: Erik Gandini, Tarik Saleh, Kristina Åberg, Kersti Grunditz, Urban Lundberg. Producent: Dan Josefsson. Redaktör/SVT: Hannes Råstam. Projektledare/SVT: Axel Arnö. Produktion: Atmo.
Filmningen skedde dels med DV-Cam, dels med 16mm film.
Sänt i SVT 22/5, 25/5 ,6/11 och 9/11 2003.
Så här tyckte recensenterna
"Dan Josefsson får en att förstå det man anat"
"[E]tt teveprogram som kommer att bli klassiskt i genren" (...) [D]en här redovisningen av ATP-reformen och premiepensionssystemet innehöll sprängstoff nog för en folkresning (...) Hans trygga skånska arbetar på en eftertänksam och nästan pedagogisk nivå, hans retorik är godmodig, intensiv och metodisk. (...) [O]ch så småningom förstår man det man anat men egentligen inte velat förstå. Vilken magnifik svindel det är fråga om. (...) Den fräcka grafiken åskådliggör elegant hela förvandlingsprocessen från ATP-systemets storhetstid fram till dagens bromspensioner, med löftesbrott och löftesrockader inbyggda. Och utan kvickheten och de lätta ironierna skulle budskapet nätt och jämnt vara uthärdligt."
Leif Furhammar i Dagens Nyheter 030524
Kerstin Hallert kallar programmet ”Josefssons dynamit” och fortsätter:
”Dan Josefsson visade hur svenska politiker ovanför väljarnas huvuden genomtrumfat ett system som tvingar stora grupper att höja pensionsåldern till 69 år om nivåerna ska kunna uppnås och infört ett fiffigt datasystem som automatiskt sänker pensionsnivåerna om intäkterna ändå inte räcker. Josefsson rör vid många tabun där han visar att svenska folket undanhållits medinflytande i en för Sverige viktig fråga.”
(AB 031001)
Arne Höök skrev i sin recension i samma tidning:
”Det är stor journalistisk pedagogik, och första gången som den totala tragiken i vårt nya pensionssystem lyfts fram i sin helhet i tv. Tyvärr fem år försent, dessbättre med en politisk bomb som kanske kan väcka debatten igen: avslöjandet av hur den socialdemokratiska partiledningen hemligstämplade sina egna medlemmars massiva motvilja mot reformen. "Man svek sitt eget parti, själen och hjärtat", som en av de överkörda sossarna uttryckte det hela.
Anna Hedborg var den socialdemokratiska hjärnan bakom de nya pensionerna. Nu står hon i rutan och ler och försvarar sveket, för utan det "hade det inte blivit någon reform".
Det är en motbjudande uppvisning i arrogans, och ett hån mot de människor som nu ser sina sparpengar för ålderdomen spelas bort på all världens börser.
Det är fantastisk tv.”
(AB 030523)
Så här tyckte tittarna:
Tack för det enastånde tydliga fantastiska informationen om våra pensioner enormt bra vi borde protestera.
/Hasse
Hej,
När jag väl hade börjat titta kunde jag inte sluta - det var som en spännande thriller, med skillnaden att det handlade om verkligheten i vårt samhälle. Medryckande och väl berättat utan att bli osakligt, det fungerade mycket bra att man fick höra mer av speakern och mindre av intervjupersonerna - det blev mer personligt och livfullt. Och en röd tråd som dundrade på som ett ånglok. Skickligt jobbat, och tack för att du gör det du gör!
hälsningar Frederik
Sicken RYSARE!! = Programmet om Pensionspengarna.....SUVERÄNT BRA & SKRÄMMANDE! Är själv född 1956, så man börjar ju fundera på framtiden med viss bävan(understatement!)
mvh,
JJ/Lidköping
Hej,
Du borde få alla reportagepris i detta land för att du klarat av att
1) göra pensionsfrågan (av alla frågor!) spännande som en thriller.
2) förklara grunderna i pensionssystem och i det eviga pensionsdilemmat.
Här borde kanske framför allt den som tänkte ut och gjorde den geniala grafiken med gubbarna på bandet få ett speciellt pedagogpris.
3) med all önskvärd tydlighet visa hur man använder ekonomiska argument för att dölja ideologi, även till priset av ineffektivitet och bristande rationalitet i samhällsekonomin.
4) genomträga sosseapparantens pansar, visa på sprickorna och finna artikulerade, tydliga kritiker.
5) på ett självklart och okrystat sätt lyft fram kvinnor i expertroller (fler än männen, tror jag). Detta var troligen inte ett centralt syfte med ditt program, men du skall veta att det var mer än bra ur ett genderperspektiv, vilket är ovanligt i dessa Stora Allvarliga Frågor som pensionerna.
Sammanfattningsvis: om inte detta leder till allmän debatt, liksom till en allvarlig intern svekdebatt inom socieldemokratin, kommer inget att göra det.
Tack!
Cecilia i Göteborg
Hej Dan
Först vill jag tacka för ett utmärkt tv-reportage om våra pensioner. Pedagogiskt ett av de mest lysande program jag sett, dessutom en journalistisk tolvtaggare!
Programmet belyser också journalistikens sammanbrott. Att konsekvenserna av pensionsomläggningen inte togs upp till granskning redan för fem år sen säger något om tillståndet i riket. Förmodligen beror det på okunnighet, att man svalt myten och bluffen att långsiktiga investeringar i aktier är bombsäkert, och att därför ingen ens tagit sig för att granska börsernas indexkurvor för 1900-talet. Enda tidning som visat kurvorna är såvitt jag vet ETC.
Här i Göteborg är programmet talk-of-the-town. Jag har samtalat med flera som såg det, alla lika chockade. Alla har trott att samhällskontraktet mellan pensionärer/medborgarna och samhället fortfarande gäller, att vi ska få en någorlunda trygg pension, med åtminstone 60 procent av lönen att leva på och att denna pension är värdegaranterad, kan inte sänkas. Vem vill bli pensionär var ett nödvändigt och mycket bra program!
Vänliga hälsningar
Roger
Göteborg
Hej Dan!
Det känns mycket bra så här efteråt, för det känns som om jag äntligen har en liten aning om hur det fungerar.
Men mest skönt var nog att programmet över huvud taget blivit gjort, eftersom jag saknat någon slags debatt kring pensionssystemet. I Frankrike och Italien går folk ut i stora strejker för att stoppa pensionssystem, eller protestera mot dåliga beslut - här brände vi brev. Och sedan hände ingenting. Men det är väl mest symptom på bristande tro på politisk handling...?
Hur som helst tyckte jag mycket om grafiken och den mycket snygga dramaturgin och jag är lite nyfiken på en scen. När den amerikanske forskaren till slut får fram en riktigt usel kurva och kommer in i bild från vänster och säger "Det kunde vara dina 30 år!" - tog ni om den scenen eller manipuerade den på något sätt, eller var det bara flyt? Jag tycker inte att den är journalistiskt sämre i någotdera fallet, eftersom det känns som om den behövdes för att demonstrera en poäng, men jag är lite nyfiken. Är själv journalist...
Nu vill jag se och höra reaktioner på programmet, men är rädd för att det som vanligt bara blir tystnad. Varför är Sverige så tyst när det gäller sånt som verkligen betyder något?
Tack för programmet! Mer sånt!
/Henrik
(Kommentar: Svaret på frågan i Henriks mail är att den amerikanske forskaren inte manipulerats, utan att allt skedde precis som det visas i programmet. Fotografen Mårten Nilsson hade flyt. /Dan J).
Vill uttrycka min uppskattning för ett gediget jobb med "Vem vill bli pensionär".
Högsta betyg, ett av de bästa reportagen i samhällsfrågor på senare år.
/Erik
Bäste redaktör!
"Vem vill bli pensionär"
Igår kväll hade jag tillfälle att se programmet om det nya pensionssystemet och kan inte undanhålla, att detta program är ett av de bästa jag någonsin sett i svensk television. Jag framför därför min komplimang till Dig och dina kolleger för denna produktion.
Jag är pensionär sedan 1987 och har tvingats uppleva de svenska politikernas falskhet i sin behandling av pensionerna. Mer än en miljon svenska pensionärer har vi blivit bedragna på belopp i storleksordningen av omkring 200 miljarder kronor från sin ATP-pension. Detta begynde 1991 genom att riksdagen frångick utfästelsen om värdesäkring av pensionerna i enlighet med de ursprungliga reglerna från 1957 års folkomröstning.
Ändringen skedde genom manipulering av basbeloppets storlek.
Reglerna skapades av samma grupp (Anna Hedborg, Bo Könberg, Margit Gennser etc.) som för det nya pensionssystemet, och överenskommelsen skedde inom någon sorts kartell mellan socialdemokraterna och de borgerliga partierna.
Varje form av kritik hos politikerna har avfärdats. Det är också anmärkningsvärt att inga fackförbund agerat för att skydda sina medlemmar. De största pensionsorganisationer PRO och SPF har likaledes varit passiva, men detta beror på att de i sin ledning har personer med politisk anknytning.
Jag har länge engagerat mig mot bedrägerierna under 1990-talet och föreslår att Ni på samma sätt belyser orättfärdigheten och producerar ett liknande program, som skulle värdesättas av dagens pensionärer.
Än en gång vill jag tillsammans med många fler pensionärer sätta värde på gårdagens program.
Jan, Göteborg
Tack för kvällens program, det var oerhört bra!
"Anonym person"
sad but true...
är en låt av metallica... men också en bra sammanfattning av hur jag kände mig efter att ha sitt din dokumentär - man fick sig en dos a sanningen, och den blev man ledsen av... eller snarare uppgiven.
det var annars ett briljant reportage - speciellt besöket i boston som gav perspektiv på vad aktiesparande kan innebära för pensionerna. oerhört effektiv användning av grafik, musik och speakerröst ( för att inte tala om datorrösten) - mer sånt!
det mest oroande är under hur odemokratiskta metoder detta system skapats, både gentemot svenska folket och socialdemokratiska partiets medlemmar.
kan avsluta med att berätta en liten anekdot: min sambo fick information om det PPM systemet på sitt jobb då det var nytt. hon ställde dock så mycket kritiska frågor till säljaren som informerade om detta att han till slut sa "äh, du behöver inte ställa så mycket frågor... det här systemet kommer ändå inte att fungera, och då du går i pension finns det inte kvar!"
keep up the good work!
mvh,
/micke
Jag vill bara tacka för ett otroligt bra program - "vem vill bli miljonär" – jag sitter själv med i en forskningsgrupp om pensioner och jag har under en tid förfasats över hur framtiden kommer att se ut och hur nermörkat hela den här soppan med den senaste pensionsreformen är.
TACK! Ni har gjort en verklig samhällsinsats som har belyst detta. Synd att det sändes vid 22-tiden och inte lite tidigare.
Mycket mycket bra gjort!!
/Erika