Om det här mailet ser konstigt ut beror det på att din epostläsare inte läser HTML. Läs i så fall brevet på adress: http://josefsson.net/nyhetsbrev/nyhetsbrev061016.html


Nyhetsbrev från Dan Josefsson (www.josefsson.net)

Hej!

Några ord om det så kallade Nobelpriset i ekonomi och om ett par favoriter i repris som nu ligger på hemsidan.

Den 9 oktober meddelades vi vem som vunnit det av Sveriges Riksbank 1969 instiftade låtsasnobelpriset i ekonomi. Nobel själv instiftade aldrig något pris för ekonomer, men kördes över långt efter sin död. Släktingar till Alfred Nobel har försökt stoppa det renommésnyltande priset (läs mer om detta i journalisten Hazel Hendersons intressanta artikel "Abolish the Nobel prize").
Som Hazel Andersons skriver har nobelpriset användes för att etablera ekonomin som en exakt vetenskap trots att den inte har en chans att leva upp till ens modesta krav på vetenskaplighet. I praktiken har ekonomipriset blivit en reklamtavla för marknadsfundamentalistiska ekonomer av nyliberalt snitt.

Så också i år då den amerikanske ekonomen Edmund S. Phelps får priset för sitt påstående att det finns en "naturlig arbetslöshet", det vill säga en viss nivå av arbetslöshet som inte får understigas eftersom det leder till accelererande inflation. Denna lära lever idag de flesta ländera riksbanker efter, vilket innebär att arbetslösheten kommit för att stanna, både i Sverige och i andra länder. Oroliga, fattiga arbetslösa vars liv står och stampar och vars barn tvingas växa upp under psykiskt och materiellt mycket svåra förhållanden är alltså numera en naturlig del av vår ekonomi.
Värt att notera i sammanhanget är att i den kommitté som ger Phelps priset sitter ekonomen Lars Calmfors som ledamot. Calmfors var med i högerorganisationen SNS Konjunkturråd under dess mest nyliberala fas på 1980-talet. Han satt därefter med i den så kallade Ekonomikommissionen som Carl Bildt inrättade när han blev statsminister 1991 och som leddes av nyliberalen Assar Lindbeck. Lars Calmfors har alltså haft en del att säga till om när Sverige under Bildts fasta ledning gick från att vara ett land med närmast full sysselsättning till ett land med massarbetslöshet (men med låg inflation).
Och nu har alltså samme Calmfors bidragit till att prisbelöna Edmund S. Phelps, hjärnan bakom hur arbetare och fattiga kan hållas på mattan tack vare en permanent skräck för arbetslöshet.

Jag skrev redan 1997 i tidningen ETC två artiklar om den cyniska teorin om jämviktsarbetslösheten. I dem tar jag även upp den kritik som hela tiden funnits mot teorin. Jag tror faktiskt att detta är bland det mest uppskattade jag någonsin skrivit. Ännu denna dag får jag med jämna mellanrum förfrågningar från arbetslösa och andra som letar efter de här texterna. Ett tag har de inte gått att hitta på min hemsida, men nu är de alltså tillbaka som favoriter i repris:

Favorit i repris 1:
Därför får arbetslösheten aldrig försvinna.
En artikel om den "naturliga arbetslösheten" av Dan Josefsson (Ur ETC nr 2/1997)
Bakom alla löften om att bekämpa arbetslösheten döljer sig en verklighet till vilken mycket få svenskar har tillträde. I denna tysta värld är politiker, ekonomer och ekonomijournalister överens om att arbetslösheten aldrig mer ska få sjunka under en viss nivå.
Om detta ändå skulle hända har riksbanken i uppdrag att öka arbetslösheten.
Vanlig html | PDF med layout och allt.

Favorit i repris 2:
Arbetslös? Din uppgift är att må dåligt (Ur ETC nr 4/1997)
Den syn på arbetslöshet som ekonomerna på DN:s debattsida propagerar för kan sammanfattas så här: En arbetslös människa ska må dåligt. Bara då kommer konkurrensen om jobben att bli tillräckligt hård för att alla som har jobb ska hålla tillbaka sina lönekrav, och därmed inflationen. Och detta, att bekämpa inflationen, är de arbetslösas verkliga uppgift i en modern marknadsekonomi.

Ha det bra!

Dan Josefsson
http://josefsson.net