Affärspressen eller Flamman? Ingen skillnad!

den . Publicerad i Blogg

Just nu ändrar den ekonomiska och politiska eliten blixtsnabbt ståndpunkt när det gäller vad som är en möjligt och önskvärd ekonomisk politik i världens länder. När International Herald Tribune idag rapporterar från elitens träff i Davos ("Is Europe's welfare system a model for the 21st century?") skulle stora delar av artikeln - och jag skämtar inte - kunna vara tagen ur en rapport från World Social Forum i Flamman. IHT:s reporter konstaterar att det är påtagligt bekymrad samling politiker och företagsledare som nu samlas och att frågan många ställer sig är denna: "Kan Europas så förkättrade välfärdssystem till slut bli modellen för 2000-talet?".

Vi får veta att USA och Kina nu gör stora välfärdssatsningar som en direkt respons på den kris marknadsliberalismen skapat. I Kinas fall handlar det om ett stort Keynesianskt stimulanspaket plus en treårsplan för att ge hela befolkningen tillgång till offentligt finansierad sjukvård. USA tittar på den Holländska modellen för sjukvård och gör enorma satsningar för att stimulera efterfrågan.

Kenneth Rogoff, professor på Harward och tidigare chefekonom för IMF, sammanfattar de hela så här: ""When the world's biggest economy and the world's biggest emerging economy look for lessons in the same place at the same time, you know something is up" (...) "We are seeing a paradigm shift towards a more European, a more social state."

Politiker och ekonomer som IHT talat med förutspår att "USA till slut kommer att närma sig Europa, förändra de senaste tre decenniernas ekonomiska nedsippringsdoktrin och skapa ett nytt socialt kontrakt i syfte att minska klyftan mellan de rika och resten av samhället." IHT slår fast att blandekonomin är tillbaka.

Det är sannerligen tvära kast.

När Naomi Klein  juni frågades ut i Ekots lördagsintervju var första frågan provokativ: Såg hon överhuvudtaget någon fördel med marknadsekonomin? Förbryllad svarade Naomi Klein att hon är för blandekonomi, något alla som läst henne naturligtvis vet. Att en vän av något så föga revolutionärt eller extremt som blandekonomi på det här sättet bemöts som om hon var något slags extremist säger mycket om den politiska tonen i Sverige 2008. Högerns avlönade lobbyister som t ex Johan Norberg hade helt enkelt genom idogt arbete lyckats få stora delar av journalistkåren att betrakta en i saning extrem nyliberalism som okontroversiell och mainstream. Därför trampade ekots reporter i klaveret.

Idag, bara ett halvår senare, har Naomi Klein med sig den plötsligt inte längre fullt så nyliberala eliten vid World Economic Forum i Davos. Johan Norbergs nyliberalism är död och begravd. Så kan det gå.

Dan Josefsson